Bichonträff i Skellefteå 2006

Medan Barbro Börjesson pratade hund sprang ett 40-tal bichoner fritt och busade samt stiftade bekantskap med varandra..

Olydnad går sällan över
Olle, Sissi, Maja, Wille och ytterligare ett 40-tal bichoner kom med cirka 70 hussar och mattar till lördagens träff för att lyssna till hundexperten Barbro Börjesson som pratade om kommunikation och inlärning.
Medan fyrfotingarna sprang fritt omkring på Tjärns campingområde började Barbro med att nämna att präglingsperioden, som pågår upp till fyra månaders ålder, är en viktig tid. Då ska valpen få så mycket positiva upplevelser, erfarenheter och intryck som möjligt.
– Blir den skrämd under denna period finns det risk för att rädslan aldrig släpper, sa hon och berättade vidare att valpen ska hjälpas att göra rätt. När hunden är i unghundsstadiet, som varar från cirka sex månader till två års ålder, ska den däremot ha tydliga gränser och få chans att göra fel för att kunna tillrättavisas.
– Den testar vad den har för nytta av att bli arg och att inte lyda. Och då gäller det att vara tydlig och tala om vad den får och inte får göra. Olydnad går sällan över av sig själv, vi måste styra dem, slog Barbro fast.

Lär valpen ordet "sitt"
För att få god kontakt med hunden och bli en bra ledare gav Barbro följande råd: ha mycket kroppskontakt med hunden, använd ett tydligt kroppsspråk och anpassad röst, lär den att följa ledaren, vilket är medfött, och lek med hunden, vilket både roar och skapar trygghet.
Dessutom ska man enligt Barbro lära valpen några superviktiga ord, som exempelvis "sitt" som ska fungera i alla situationer.
– "Sitt" ska sedan gälla tills hunden får ett nytt direktiv. Där missar nästan alla hundägare, sa Barbro och förtydligade att så fort hunden reser sig måste den få veta att den gör fel.

Det är lätt att lära en hund
Enligt Barbro är det lätt att lära en hund ord liksom att lära bort fula vanor, förbjuda beteenden eller bryta blockeringar. Det gäller bara att bestämma sig för att ta tag i problemet och träna hunden under korta och effektiva stunder.
Man ska vidare inte skylla på gener och drifter om hunden inte lyder, utan inse att man gör fel och därmed byta metod.
Enligt Barbro ska man inte tillåta hanhundar att pissa överallt, hoppa på varje hundtjej de möter, eller jucka mot allt och alla.
– Oönskade beteenden kan och ska brytas, så förbjud okynnespinkande. De behöver inte pinka i tid och otid, och de ska inte pinka på annat än det som växer i naturen, sa Barbro samtidigt som hon såg hanar stänka ned tält, bordsben och en jacka.
Barbro tipsade om att man kan lära hunden att den inte får kissa när den är kopplad, utan bara när den är lössläppt.
– Man ska inte heller låta hundar mopsa mot varandra eftersom det kan sluta med slagsmål. Hundar ska aldrig få möjlighet att göra upp, särskilt inte om de lever i samma familj.

Visade att råden fungerar
Barbro visade slutligen att hennes råd fungerar i praktiken.
En bichonkille som nonchalerade sin matte totalt började efter bara några minuters träning med långlina att blicka efter matte. Och snart kom han när hon kallade. En annan bichon som drog i kopplet kunde efter ett par korta ryck och vändor gå fint i kopplet. Medan en tredje bichon som gjorde utfall mot förbipasserande hundar lärde sig efter ett par tillrättavisningar att sitta kvar.

Bichonklippningen har ändrats
Under söndagen demonstrerade Jan-Olov Blom, från Kalix, hur man klipper en bichon och hur man ställer ut den friserade hunden
Blom började dock med att berätta lite klipphistorik, hur bichonformen förändrats med tiden. När han började med rasen 1981 skulle den knappt klippas alls.
– När jag ser foton på min första hund som blev champion kan jag knappt fatta att den blev det. Den såg inte klok ut, log Blom och beskrev att öronen hängde långa och att den var varken klippt fram eller bak.

Kroppen avgör hur man klipper
Många erbjöd Blom demonstrationsmaterial. Men alla hundar var inte vana att stå still på ett klippbord, varför Blom valde de minst motsträviga. Lurviga Sissi, fem år, hörde dock till dem som hade en egen vilja men som ändå blev klippt. Och därmed förvandlades hon till en nätt bichontjej med reslig hals.
Den sociala hunden Olle, som alla säkert minns, försökte också få sig en klippning, men fick nöja sig med att se på.
Blom förklarade att ingen bichon klipps lika, utan kroppen bestämmer frisyren. På en hund som har kort rygg börjar resningen vid skuldran och blir tvär. Medan resningen på en lång hund börjar bakom skuldran och blir mer sluttande. En lång hund klipps också kortare fram och bak, medan en låg hund klipps mer under bröst och buk.

Tillåtet att lura ögat
– Man lurar ögat. Men det är inte att fuska, för det är upp till domaren att ta reda på hur hunden ser ut, sa Blom.
Efter klippningen fick Olle och övriga bichoner med ägare visa upp sig i ring, som på en riktig utställning. Blom gav tips på hur man ställer och hur föraren ska glänsa med blicken. Vilket vi alla gjorde.
– Det här var åter igen ett kanonarrangemang, sa Jan Ålevik från Umeå som ser fram emot nästa träff.

Efter att Jan-Olov Blom formklippt fem-sex bichoner visade han
hur man ställer dem och visar upp dem iutställnings ringen.

Eva Spiik

<< Till Artiklar