Barbro belönar med kött och blod

Skapa goda vanor, var tydlig och belöna med kött och blod. De råden gav Barbro Börjesson när hon föreläste i Skellefteå den 9 juni.
– Hundar är lättlärda. Så om hunden inte lyder – utgå från att ni gör fel. Ser ni inte snabba resultat – byt strategi.

Hundträningen har förändrats genom åren. Från att ha varit hårdare/striktare till att ha blivit mjukare och mer lekbetonad.
Barbro Börjesson har en egen metod som hon kallar "relationsmodellen", vilken innebär att hunden och ägaren ska kunna kommunicera.
– Det ska vara kul och det ska löna sig att lyda, säger Barbro och tillägger att metoden hon lär ut inte behöver vara "den rätta", men är den hon tror på och som hon under sina 50 år som aktiv hundförare har sett fungera.
Barbro tycker dock att oavsett vilken metod man väljer så borde alla hundägare ta "hundkörkort".

Belönar utan godis
Kommunikationen mellan hund och människa är enligt hundexperten det absolut viktigaste. Dessvärre kan den lätt gå fel. Exempelvis om hundföraren ständigt mutar sin vän till lydnad genom att mata med godis.
– En hund kan nämligen lätt välja bort godiset om den inte är hungrig eller sugen, säger Barbro som menar att då står godismaskinen där utan redskap eller makt.
Barbro använder själv godis vid inlärning. Dock bara när ett ord, som exempelvis "sitt", "ligg" och "stanna", ska befästas. Men så fort hunden kan ordet tar hon bort godiset som belöning, för att enbart visa uppskattning med sitt eget kött och blod. Det vill säga med rösten och kroppskontakt.

Vägen till samförstånd
Vägen till bra relation mellan hund och förare sker enligt Barbro via fyra steg:
1. Hantera/kroppskontakt
Hundar tar naturligt kroppskontakt med varandra och förmedlar sinnesstämning. Vuxna hundar fostrar exempelvis busiga valpar genom att säga ifrån och greppa dem över bogen och hålla dem kvar tills de lugnat sig. Vidare myser de tillsammans och har närkontakt. Även vuxna hundar fostrar varandra och säger ifrån när de har fått nog.
Dessa naturliga beteenden menar Barbro att hundägare ska utnyttja..
– Men respektera att alla hundar inte vill ha närkontakt och ständigt bli klappade eller sitta i famnen.

2. Följ mig
Att följa ledaren är en medfödd förmåga. Valpen följer frivilligt den som den litar och tror på, och som den uppskattar och ser att den har nytta av.
– Tiken ropar inte på sina valpar. Men hur gör vi? Jo, vi gullar, klappar och piper: "här, kom, titta här är jag, kom, gull, gull och så vidare, säger Barbro med ljus röst medan hon samtidigt backar hukandes och klappar i händer och på lår.
– Tänkt på att inte använda rösten för mycket, och tänk på vad ni vill förmedla. Det glömmer många, säger Barbro och påminner om att dova läten förmedlar allvar, medan ljusa förmedlar lekfullhet - eller stress och rädsla(!)
Hennes råd är att glida iväg med näsan i vädret samt låta hunden springa lös i skogen och hålla rätt på ägaren. "Följ mig om du vill".

3. Lekens betydelse
– Varför ska vi leka? Ja, om hunden aldrig bjuds till lek kommer den att glömma oss när den ser andra hundar, säger Barbro och förklarar att leken skapar både förtroende och trygghet.
Leken är enligt henne också viktig då hög som låg står på samma trappsteg, precis som vid en personalfest. Ledare och valp (chef och anställd) är kompisar.
Vad gäller lek är allt som roar tillåtet, som dragkamper, brottnings- och tafattlekar. Huvudsaken är att det är ledaren som bestämmer när leken ska avslutas.
– Genom leken blir man också en bra flockledare, säger hon och berättar att när hon träffar en ny hund så pratar hon mycket med den och tar mycket i den genom klappar.
– Sen leker vi beroende på svar. Därefter låtsas jag "nu går jag, och du får följa mig om du vill - men det blir på mina villkor".

4. "Sitt" och andra viktiga ord
Alla hundägare bör enligt Barbro lära sin hund några viktiga ord som ska gälla villkorslöst. Ett ord som hon själv nyttar speciellt ofta är "sitt". Att lära ut det är enligt henne enkelt: skapa intresse genom att motivera, belöna direkt, upprepa, variera.
– Att lära in ett ord som "sitt" tar bara fem minuter. Det kan ta sju, men oftast tre, säger hon med ett övertygande leende. Och ska ordet bli viktigt måste man ta bort lockbetet så fort valpen kan det.
– "Sitt" ska sedan gälla tills hunden får ett nytt direktiv. Där missar nästan alla hundägare, säger Barbro och förtydligar att så fort hunden reser på sig måste den få veta att den gör fel.
Det kan man göra genom att ta tag i hunden, använda allvarlig röst eller ge ett knyck i kopplet. All träning ska dock vara kort och intensiv. Max fem minuter.
– Ett vanligt fel som hundägare gör är att låta inlärningen ta lång tid, där vi repeterar, lockar och tjatar. Men varför fortsätter man med en metod om man ser att den inte fungerar? Det kan jag inte förstå. Lyckas man inte snabbt så måste man byta strategi.

Få kan "sitt"
När Barbro brukar fråga kursmedlemmar vilka som har lärt sina hundar "sitt" brukar nästan alla räcka upp handen. När hon sedan vill att de visar det får hundägaren upprepa ordet ett antal gånger för att slutligen föra handen till fickan. Först då, när det vankas godis, sätter sig hunden.
– Då säger jag att din hund kan sätta sig, men den kan inte sitt, säger Barbro och berättar vidare att hon inte brukar använda något förbudsord, som exempelvis FY eller NEJ, utan nyttar istället rösten.

Lära för livet
Barbro visar en teckning där en valp sticker i väg på egna äventyr och där mamman går fram och läxar upp den.
Hon förklarar att detta naturliga beteende kan hundägare utnyttja i situationer då hunden gör något otillåtet:
– Hunden ska få frihet under ansvar genom att få ströva fritt. Men den får inte jaga cyklister, skälla ut folk och hundar, hoppa på andra och så vidare.
– Gör den något förbjudet ska ledare reagera tydligt. Gå beslutsamt fram till den med stel kropp och stirra den i ögonen.
– En markering av ledarskapet görs sedan genom att ledaren tar ett stadigt tag i hunden och håller fast den tills den lugnat sig. Prata samtidigt strängt till den.
– Lätta sedan sakta på greppet, annars kan den bli rädd och springa iväg.
Efter uppläxningen ska ledaren visa tydlig status genom att gå från hunden. Då brukar en liten valp lunka efter, eftersom samhörighet är viktigt för flockdjuren..

Anpassa träning till individ
Att skapa goda vanor med valpen och hjälpa den lilla att göra rätt, är enligt Barbro viktigt.
– Valpar ska slippa göra fel, vilket kan göras genom att exempelvis rasta den ofta och plocka bort saker som den inte får bita sönder.
När valpen vuxit ska kraven öka och då ska vi inte hjälp den lika mycket. Då ska de få göra fel för att lära sig att välja bort felaktiga beteenden.
– Det krävs då god relation och att man pratar samma språk, säger Barbro som menar att hundägare ofta glömmer att använda kroppsspråk och läten för att få hunden att förstå.
– Att springa och locka "kom, hit, kom, hit, här" signalerar bara att ledaren är stressad. Var istället tydlig med rösten och kroppsspråket. Om hunden inte lyder – utgå från att ni gör fel! Man måste alltid se resultat annars ska man byta strategi. Och "glömmer" hunden att lyda måste den få sota för det.

Hundar vill arbeta
Alla hundar behöver enligt Barbro ett arbete. Men många hundar vet inte vad deras uppgift i familjen är. Då är det ägarens uppgift att finna ett lämpligt jobb till hunden så att de inte tror att jobbet består av att dra husse/matte runt stan eller att hålla rent i kvarteret genom att ge hals när någon passerar.
Exempel på jobb kan vara att bära in tidningen, hämta tofflor, söka reda på borttappade prylar och så vidare.
– Arbetsvilliga hundar måste få jobba. Till icke arbetsvilliga hundar måste vi hitta rätt motivering, säger Barbro som menar att hundar kan bli stressade om de inte får någon uppgift.
Och stressade hundar gör ofta fel, som att exempelvis börja busa när man kallar in dem.

Hundens inlärning
Inlärning påverkas till stor del av känsloupplevelser. Vilket innebär att man ibland måste ändra känsla.
Att en hund är okontrollerat lycklig är ingen bra känsloyttring då den är överdriven och stressande.
– Då måste man bryta vanan och hitta nya. När en hund blir överdrivet glad och bara skäller av lycka när husse/matte kommer hem gäller det att ge den en ny vana. Nonchalera den eller ha något innanför dörren som den kan bära på. Eller be den sitta och ge en godis. Men ingen närkontakt!
Att hundar ofta vill hoppa när den hälsar beror enligt Barbro på att vi människor har gett hunden den vanan sedan den var valp.
– För oftast slänger vi människor oss på golvet och gullar, pussar och kramar valpen så fort vi kommer innanför dörren. "och då tror valpen att det är så här människor vill hälsa".

Skapa goda vanor
Genom att från början skapa goda vanor underlättar man den fortsatta fostran.
– Hundar som stretar i koppel och som inte blir tillrättavisade tror att "bara jag drar nog hårt så får jag med na´", säger Barbro och förklarar att hunden lär sig att det lönar sig att dra. Men i och med att vi bara håller emot bygger vi upp stressfaktorn.
– En valp måste slippa att alltid gå i koppel. Men den måste också lära sig att gå i koppel. Skapa vanan att inte dra. Prata lugnt och se till att det är roligt. Om den drar knyck i kopplet så det blir en olustkänsla. Det för att få en förändring. Målet är att man bara ska göra det ytterst få gånger!

Känslor kan brytas!
Känslor kan brytas och bytas ut. Rädda hundar som inte kan fly kan välja aggression och visa ilska.
– Vid aggression planterar jag in lite rädsla för att få en arg hund att ändra sig och bli lite ängslig, berättar Barbro som menar att hon då kan nå den.
Sakerna hon kastar får naturligtvis inte skada hunden utan ska vara lätta, och bara få hunden att reagera. Barbro brukar bland annat använda en tom drickaburk med något innehåll som skramlar.
– Men man får inte kasta flera gånger, för då blir det en vana. Och vad jag än gör så måste jag nå hunden direkt. Det ska gå fort att ändra ett beteende.
Barbro säger vidare att om man inte lyckas första gången så ska man inte göra om samma ska utan ändra inlärningen på något sätt.
– Man kan exempelvis ändra sättet att prata, bli tydligare i kroppsspråket, stå med rak rygg istället för att böja sig ned mot hunden, inte locka på hunden utan säga åt hunden med en röst som förmedlar att nu är det viktigt, föreslår hon.

Mål
Målet är enligt Barbro Börjesson att:
* Vara så tydlig att man lyckas vid första försöket.
* Utveckla
* Variera övningarna, försvåra och repetera
* Kontrollera
* Är hundens lydnad miljöbunden eller situationsbunden, då är den inte lydig.

Publiken ställer frågor
En kvinna i publiken undrar vad hon ska göra när hunden har fått en vana att alltid kissa när hon kallar in den. Svaret blir att bryta den felaktiga vanan genom att ge en olustkänsla.
– Det kan göras genom att du exempelvis kastar kopplet i backen eller rycker i en långlina, säger Barbro som menar att man måste bryta alla fixa idéer.
En annan hundägare som har problem med att hunden lever om i bilen får rådet att hunden ska byta plats i bilen.
– Eller kommenderar den att lägga sig, ändra förväntningen, eller stanna bilen och träna "sitt".

"Bestäm dig!"
Nummer ett är, enligt hundexperten, att bestämma sig för att göra något åt problemet.
– Bestäm att denna helg ska vi träna bort att hunden skäller när någon kommer. Ring sedan efter vänner och bekanta, och meddela att du inte tänker släppa in dem när de kommer. När de sedan ringer på klockan eller knackar på dörren ge hunden ett alternativ, som att gå och lägga sig på sin liggplats.
– Ska ni träna hunden att gå i koppel, gör vändningar utan att säga något. Hunden ska hålla rätt på er, och inte tvärtom.
– Ska ni få hunden att sluta jaga cyklister kan ni komma åt problemet på tre sätt: genom att hunden slutar för att den 1) blir rädd för cykeln, 2) rädd för cyklisten eller 3) för att ägaren förbjuder den att jaga. Så vad väljer ni? Bra, för att det är förbjudet.
– Och tänk på att fel ska upplevas negativt, säger Barbro som menar hunden måste få alternativ. Använd exempelvis jaktlusten till något nyttigt.

Eva Spiik
juni -06

<< Artiklar