Bichontopp i Haparanda
Tio i topp 2008
Tio i topp 2007
Hjärtsvikt skördar hundliv
Norrland – hundtätast
Tio i topp 2006
Ormbitna hundar
Tio i topp 2005
Skendräktighet
Pyometra kan vara ärftligt
Kastrerad tuggar mindre
Vart femte hushåll har hund
Småraser har sämre tänder
Tandlös
lag
Varning
för uttorkning
Bichonens popularitet i länen
Hundpass
inom EU
Antalet hundregistreringar ökar
Jordbruksverket tar över registret från
SKK
Livmoderinflammation kan vara ärftligt
Att lämna bajs är ett brott
Bada inte hunden för ofta!
Uppfödarens marknad?
Alla hundar är inte lämpliga för avel
Tikar "måste" inte valpa
Kastrering – allt vanligare
Rödpäls – inte fodrets fel
Sveriges hunddag
Insmugglad valp bet - kan vara rabiessemitad
Det äldsta hos människan är hunden
Tamhunden har sitt ursprung i Östasien
Svenska hundar har det bra!
I Haparanda är Bichon frisén den populäraste rasen bland
de renrasiga hundarna. Det enligt Jordbruksverkets hundägarregister
för 2009. Endast blandraser är populärare.
Haparanda är också den enda kommunen i Sverige där bichon
frisén ligger så högt som tvåa på tio-i-topp-listan.
Vad gäller antalet så har kommunen totalt 38 bichoner, som
ägs av 32 hundägare.
Källa: Jordbruksverket
1 Schäfer 2.616, -249 (-8,7%)
2 Labrador retriever 2.328, -157 (-6,3%)
3 Golden retriever 2.168, -457 (-17,4%)
4 Jämthund 1.635, -86 (-5,0%)
5 Rottweiler 1.502, +246 (19,6%)
6 Cocker spaniel 1.422, +159 (12,6%)
7 Cavalier king charles spaniel 1.165, -74 (-6,0%)
8 Chihuahua, korthårig 1.139, +258 (29,3%)
9 Chihuahua, långhårig 1.081, +203 (23,1%)
10 Jack russel terrier 1.080, +13 (1,2%)
Antalet nyregistrerade sällskapshundar fortsätter
att öka, nu med 2,2 procent från 2007. Och den ras som ökar
mest bland sällskapshundarna är den korthåriga chihuahuan,
som har ökat med 29,3% från föregående år
.
Bland alla raser är det den långharia salukin som har ökat
mest från år 2007, nämligen med 66,9 procent.
Bichon frisén hamnade på en
46:e plats med 429 nyregistrerade hundar, vilket är en minskning
med -4,5 procent, eller 20 bichoner färre, mot året innan.
Totalt nyregistrerades 61.014 hundar hos Svenska kennelklubben
år 2008
Källa: SKK
1 Schäfer 2.865, -34 (-1,2%)
2 Golden retriever 2.625, +47 (+1,8%)
3 Labrador retriever 2.485, -126 (-4,8%)
4 Jämthund 1.721, 237 (+16,0%)
5 Cocker spaniel 1.263, -212 (-14,4%)
6 Rottweiler 1.256, -68 (-5,1%)
7 Cavalier king charles spaniel 1.239 -44 (-3,4%)
8 Flatcoated retriever 1.120, -6 (-0,5%)
9 Jack Russel terrier 1.067, 148 (+16,1%)
10 Shetland sheepdog 1.007, 58 (+6,1%)
Antalet nyregistrerade hundar i rasen Bichon frisén var 449 stycken, vilket är en ökning med 1,1% (fem hundar) från år 2006.
Källa: SKK
Hjärtsvikt skördar hundliv
Ungefär tusen hundar, yngre än tio år, dör årligen
av hjärtsvikt, som är den tredje vanligaste dödsorsaken
bland hundar. Endast trauma från exempelvis påkörningar
och jaktolyckor samt tumörsjukdomar rankar högre i statistiken.
Men eftersom dödsstatistiken bara omfattar hundar upp till tio år
och hjärtsvikt ofta drabbar hundar som är ännu äldre,
är den verkliga siffran väsentligt högre. Det säger
Jens Häggström, veterinär och professor vid lantbruksuniversitetet
i Uppsala.
Det är viktigt att hunden får rätt diagnos, och därmed rätt kost. Men för att diagnostisera hjärtsjukdom och hjärtsvikt krävs dyr teknisk utrustning och omfattande färdighetsträning - som oftast bara finns på stora och välutrustade kliniker.
Enligt Häggström är det klarlagt att hundar med hjärtsvikt kan få högre livskvalitet och längre livslängd genom behandling som kombinerar viss hjärtsviktsfarmaka med vätskedrivande preparat. En ny generation läkemedel, med den verksamma substansen pimobendan.
De vanligaste symptomen vid hjärtsvikt är hosta och andningsbesvär till följd av vätska i lungorna. Andra problem kan vara trötthet, hängighet, svimningar och ovilja till promenader. Hunden tenderar också att förlora sin aptit och kan gå ner i vikt. I många fall misstar hundägaren symptomen för vanliga ålderstecken.
Feb 2007
Norrland – hundtätast i riket
Det totala antalet hundar i Sverige är enligt SCB
730.000 stycken. Västerbotten/Norrbotten har 58.000 hundar och är
den hundtätaste regionen i landet vad gäller
antal hundar per tusen invånare – 111 stycken jämfört
med rikets snitt på 79.
Med andra ord har nästan var femte hushåll en hund i Västerbotten/Norrbotten.
37,9 procent av hushållen med hund är medlemmar i någon
hundklubb. Av landets alla hundar är 65,6 procent renrasiga och registrerade.
Enligt undersökningen är dock katten det klart populäraste
husdjuret i Sverige, med 1,3 miljoner stycken.
Vidare har var tredje hushåll i riket ett sällskapsdjur av
något slag. Populärast efter katt och hund är akvariefiskar.
Studien, som omfattar 20.200 personer i åldrarna
16-99 år,
är utförd på uppdrag av Manimalis i samarbete med Svenska
Kennelklubben, Agria Djurförsäkring och Masterfoods.
– Vi vet att sällskapsdjuren
har en generellt positiv effekt på hälsan, säger Ulla
Björnehammar, ordförande i Manimalis,som är en organisation
som arbetar för att öka kännedomen om sällskapsdjurens
positiva effekter.
1 Schäfer 2. 899 (3.083 -6,0%)
2 Labrador retriever 2.609 (2.622 -0,5%)
3 Golden retriever 2.578 (2.782 -7,3 %)
4 Jämthund 1.484 (1.769 -16,1 %)
5 Cocker spaniel 1.475 (1.447 +1,9 %)
6 Rottweiler 1.324 (1.465 -9,6 %)
7 Cavalier king ch spaniel 1.283 (1.272 +0,9 %)
8 Flatcoated retriever 1.126 (1.312 -14,2 %)
9 Engelsk springer spaniel 1.016 (1.135 -10,5 %)
10 Chinese crested dog 1.010 (796 +26,9%)
Sällskapshundar blir allt populärare i Sverige
– grupp nio har ökat med sju procent från 2005.
Och bland dem är det Chinese crested dog som är allra populärast,
rasen ökade med nästan 27 procent från föregående
år.
Även Chihuahua har blivt omåttligt populär. Den långhåriga
rasen har fått 55,4 procent fler nyregistreringar, medan den korthåriga
har 22,7 procent fler nyregistreringar, sedan 2005.
Bichon frisén har blott fem färre nyregistrerade valpar jämfört
med året innan, 444 mot 449.
Totalt registrerades 60.693 hundar – vilket är en ökning
med 0,6 % från år 2005, då 60.327 hundar registrerades.
Källa: SKK
Aug 2006
Tusentals hundar
ormbitna
Den varma sommaren 2006 har lett till nära en fördubbling
av antalet hundar som blivit bitna av huggorm jämfört med tidigare
år.
- Fortsätter det som hittills kan det handla om upp till 3.000 hundar
i år totalt sett för hela landet, säger Jenny Stenberg,
ansvarig för djurskador på försäkringsbolaget If.
Antalet anmälningar till If ökade med 75 procent under första
halvåret 2006 jämfört med snittet för motsvarande
period åren 2001-2005.
En av förklaringarna till uppgången uppges vara det fina sommarvädret
och att huggormarna kommer fram för att lapa sol.
När en nyfiken hund dyker upp kan ormen känna sig hotad, och
ju mer hotad den känner sig desto mer gift sprutar den ut.
Enligt Jenny Stenberg är det en myt att hundar tål ormbett.
Ungefär var 20:e hund dör av ett bett.
– Man ska alltid kontakta veterinär om hunden blir ormbiten,
även om den verkar pigg. Det är viktigt att hålla hunden
så stilla som möjligt om man misstänker att den fått
ett bett, säger hon.
Oftast blir hundar bitna runt nosen eller på en tass, som då
blir blåröd och kan svullna upp till dubbel storlek på
kort tid.
Många hundar blir slöa och vingliga, och kan få kräkningar
och diarré.
1 Schäfer: 3.083 (-22 fr år 2004 = -0,7%)
2 Golden retriver: 2.782 (-56 = -2,0%)
3 Labrador retriver: 2.622 (-238 = -8,3%)
4 Jämthund: 1.769 ( -108 = -5,8%)
5 Rottwailer: 1.465 (+ 127 = +9,5%)
6 Cocker spaniel: 1.447 (+ 93 = +6,9%)
7 Flatcoated retr: 1.312 (+ 60 = +4,8%)
8 Cavalier King Ch spaniel: 1.272 (+ 43 = +3,5%)
9 Eng springer spaniel: 1.135 ( -39= -3,3%)
10 Tax, strävh, normalstr: 1.092 ( -87= -7,4%)
Bichon frisén tappade något i popularitet.
2005: 449 bichoner, 2004: 483 st
= en minskning med 34 registreringar eller -7,0 procent.
Källa: SKK
Att tikar blir skendräktiga beror på att progesteronet ökar. Anledningen till skendräktighet tros vara sedan vargflockens tid, då bara ledarhonan fick para sig. Hände det henne något så var de övriga tikarna beredda att ta över kullen.
Okt 2005
Pyometra kan vara
ärftligt
8.000 tikar får årligen livmoderinflammation,
pyometra.
Nu har det gjorts en stor studie bland olika raser som har många
individer för att ta reda på om pyometra är mer vanligare
bland vissa raser än andra.
Resultatet visar att så är det.
54 procent av tikarna inom vissa raser får pyometra innan de fyllt
tio år. För andra raser är det bara fem procent.
– Vi tror att motståndskraften för att utveckla pyometra
är ärftligt, säger veterinären, professorn och forskaren
Ann-Sofie Lagerstedt som uppger att Bichon frisén
inte har varit med i undersökningen då rasen har för få
individer.
Lagerstedt säger vidare att
pyometra är svårt att avla bort då det oftast är
medelålders och äldre tikar som får pyometra.
I undersökningen har de studerat om pyometra skiljer sig bland tikar
som fått en valpkull, p-spruta, har fyra löp per år eller
en löp per år. Något svar på dessa frågor
kunde hon inte lämna vid intervjun (återkommer med svaret).
Symptom kan vara ökad törst, kissar mer, nedsatt tillstånd,
slutar ät samt får,"oboy med lingonsylt-aktiga flytningar",
som luktar illa. Får inte tiken snabb behandling så dör
hon.
Pyometra behandlas med hormoner, prostglandin, alizin, galastop.
Kastrerar man tiken är risken för pyometra
och juvertumör lika med noll.
Sept 2005
Kastrerad hund tuggar
mindre
Vad händer när man kastrerar en hund?
– De blir i alla fall inte som många tror mindre arga eller
mindre benägna att vakta, eftersom det inte har med könshormonerna
att göra. Däremot hämmas rymningsbeteendet och beteendet
att markera inne. Och de kommer sannolikt också att "tugga
mindre på andra hundar", säger veterinären och professorn
Ann-Sofie Lagerstedt och tillägger att risken för vissa tumörer
också minskar.
Nackdelar med kastrering är enligt henne att kastrerade hundar har
en benägenhet att bli tjockare, då ämnesomsättningen
ändras. Pälsen kan också bli "fulare" på
pälshundar. Tio procent blir inkontinenta, vilket brukar kunna botas
med medicin.
Enligt henne blir vissa hundar väldigt ensamma eftersom de inte längre
kan skicka ut "rätt" signaler.
– Unga djur som kastreras får också längre ben.
Jan 2005
Var femte hushåll
har hund
60.603 nya hundar registreardes i Svenska Kennelklubben
under 2004. Det är cirka sju procent fler hundar än året
innan.
Det finns idag omkring 950.000 hundar i landet vilket betyder att var
femte hushåll har en hund i familjen.
Åtta av tio hundar är rashundar och den
populäraste rasen är fortfarande schäfern, tätt följd
av labrador retrivern och därefter golden retrivern.
Bichon frisén har tappat marginellt i popularitet. 2003 registrerades 494 bichoner medan 483 bichoner registrerades 2004. Det är en minskning med blott 2,2 procent.
Källa: SKK
Jan 2005
"Småraser
har sämre tänder"
Veterinären Fredrik Ödahl vid Djurkliniken
i Öjebyn säger att flertalet av de småraser som kommer
till kliniken har större problem med tänder än större
raser.
Han säger vidare att om man borstar tänderna
på hundarna 1 gång/vecka kan man förbättra munstatusen
betydligt på i stort sett alla raser.
– Dålig munstatus förekommer ofta i samband med dålig
andedräkt varför det kan vara på sin plats att uppsöka
veterinär vid långvarig dålig andedräkt på
hunden. Man kan även förbättra munhygienen på hunden
om man låter dom tugga ben regelbundet. Det jag kan tillägga
angående tandborstning är att man bör använda en
tandkräm som är avsedd för hund, absolut inte människotandkräm!
Enligt en av veterinärassistenterna får de in
ett par bichoner i veckan som har påbörjad tandlossning.
Tandsten avlägsnas enkelt med ultraljud
Kinapuffar, ryssar och ettöres-smällare
får inte säljas i Sverige sedan några år. Men den
lagen är inte mycket värd, för tillverkarna kan numera
sälja smällare som raketer. Så alla
skotträdda hundar får även i fortsättningen
gömma sig under soffor eller fly ut på landet.
Enligt Agria har vi cirka 250.000 skotträdda hundar i landet varav
cirka 35.000 behöver psykofarmaka för att utstå nyårsfirandet.
Lagen som reglerar användandet av pyrotekniska
varor är dessutom luddig och tandlös. Enligt polisen får
man inte skjuta raketer inom stadsbebyggt område om man inte har
tillstånd från polismyndigheten. Men åklagaren Mjörnerud
i Haparanda meddelar att det är allmänt accepterat att man avfyrar
fyrverikerier vid nyår och valborg, varför det anses som tillåtet.
Men, han säger vidare att om den som ämnar skjuta raketer vet
att grannens hund blir livrädd så kan det anses som ofredande!
Han har dock inte under sina 30 år som åklagare fått
in någon dylik anmälan och tror dessvärre inte att det
går att bevisa att grannen sköt "för att jävlas".
– Lagen är luddig, konstaterar åklagaren Mjörnerud.
Juni 2004
Varning
för uttorkning
Sommaren med alla dess faror
är här, exempelvis heta bilar som kan bli till en dödsfälla.
En hund tål inte mer än 15 procents uttorkning. Under barmarkstider
är det heller inte ovanligt att hundar slickar i sig ett och annat
olämpligt, som gör dem magsjuka.
Är olyckan väl framme se till att hunden får i sig rumstempererad
vätska. Vatten går bra men veterinärerna rekommenderar
ofta en näringsdryck, bestående av:
1 liter vatten, 2 msk druvsocker eller honung, ½ tsk salt och eventuellt
ett kryddmått bikarbonat.
April 2004
Bichonens popularitet
i länen
Av Sveriges 4.469 bichoner, upp till åtta
år, finns:
17,2 % i Stockholms län (769 st)
12,7 % i Norrbotten (568 st)
10,8 % i Skåne (483 st)
8,4 % i Västra Götaland (375 st)
6 % i Västerbotten (267 st)
5,3 % i Väster Norrland (238 st)
4,2 % i Kalmars län (189 st)
Trots att Stockholms län har flest antal bichoner så är
rasen, enligt SKK:s topplista, populärast i Norrbotten .
Där ligger nämligen rasen på en åttonde plats bland
länets 218 raser och 19.898 renrasiga hundar, upp till åtta
år. Med andra ord är 8 % av NB:s renrasiga hundar bichoner.
I Stockholms län hamnar Bichon frisén "bara" på
16:e plats bland länets 263 förekommande raser. Det är
cirka
3 % av regionens 57.931 renrasiga hundar.
I Skåne ligger Bichon frisén på en 28:e plats, och
i Västra Götaland på en 48:e plats.
Minst vanlig är de vita dunbollarna på Gotland. Där finns
endast nio stycken bichoner, som är upp till åtta år.
Den mest förekommande hunden i samtliga län är dock blandrasen.
I Norrlandslänen finns också flest hundar per invånare
– exempelvis 11% i Jämtland mot 3% i Stockholm.
Källa: SKK (Uppgifterna är baserade
på hundar som är registrerade fr 1995 fram till mars 2004)
Upp
Februari 2004
Hundpass
inom EU
Från och med den 3 juli 2004 måste
alla hundar som reser inom EU ha med sig ett hundpass.
Passen, som kommer att produceras av Jordbruksverket och utlämnas
av veterinärer, skall ha plats för foto och vaccinationsintyg.
SKK har begärt om att få rätt att
utfärda dessa hundpass - passen med alla vaccinationsintyg skulle
då kunna följa med varje nyregistrerad valp. Jordbruksverket
har dock avlsagit den begäran.
Källa: Jordbruksverket, SKK
Upp
Februari 2004
Antalet
registreringar ökar
Antalet hundregistreringar i SKK ökade
från år 2002 till år 2003 med 6.818 hundar. Det betyder
att det vid årets slut fanns 56.626 nyregisterade hundar, fördelade
på 294 olika raser. Och som vanligt låg schäfern i topp,
med 3.114 hundar. På andra plats kom Golden retrivern, med 3.073
exemplar, medan Labradoren blev trea, med 2.492 registreringar.
Antalet nyregistrerade Bichon friséer har därmot minskat något
under samma tidsperiod. År 2002 registrerades 552 bichoner, vilket
är en toppnotering för rasen, medan motsvarande siffra för
år 2003 var 494.
SKK uppger att Bichon frisén ligger på cirka 20:e-30:e plats
på "popularitetslistan".
Källa: SKK
Upp
Januari 2004
Jordbruksverket
tar över registret från SKK
Den 1 januari 2004
har Jordbruksverket, på uppdrag av Djurskyddsmyndigheten, övertagit
administrationen av det statliga hundägarregistret från SKK.
Jordbruksverkets ambition är att arbeta för att
det ska bli enklare och billigare för hundägare att anmäla
sig till registret. För närvarande kostar en ägarregistrering
150 kr och ett ägarbyte 70 kr.
(Anmälningar görs till: 036-15 64 60, faxa till 0270-738 10
eller maila till hundregistret@sjv.se).
Källa: Jordbruksverket
Upp
Januari 2004
Livmoderinflammation
kan vara ärftligt
För närvarandet håller en
grupp forskare vid SLU på att forska kring sjukdomen pyometra, det
vill säga livmoderinflammation, hos hund.
– Med största sannolikhet är sjukdomen ärftlig. Det
är dock ännu inte visat, säger professor Anne-Sofie Lagerstedt.
Denna forskning, som kan få stor betydelse för det framtida
avelsarbetet, kommer att vara klart nästa år.
Då kommer vi också att få svar på frågan
om tikar som har fått valpar är mer skyddade mot livmoderinflammation
än tikar som aldrig har fått valpar - en fråga som de
lärda länge tvistat om.
Upp
Januari 2004
Att
lämna bajs är ett brott
I de flest kommuner är det ett lagbrott
att inte ta upp bajset efter sin hund. Man kan helt enkelt få böta
om man lämnar en rykande kaka på trottoaren. Dessa brott har
dock ingen hög prioritet för poliserna.
I Norrbotten är det nästan bara Haparanda kommun som inte har
några särskilda bestämmelser i den lokala ordningsstadgan
vad gäller hundbajs. Och det märks.
I radioprogrammet "Efter
tre", den 8 januari, ondgjorde sig åklagaren Sven-Erik Alhem
över alla hundägare som struntar i att plocka upp efter sina
hundar. Han, som själv är hundägare , menade att det var
dags att någon fälldes för detta. Det skulle markera att
det är otillåtet.
Upp
Bada inte hunden för ofta!
Många bichonuppfödare
råder sina valpköpare att bada hunden var fjortonde dag. Och
som nybliven bichonägare följer man förstås de välvilliga
råden.
Men, hundens hud är tunn, bara 1/4 så tjock som människans
hud, och har dessutom betydligt färre talgkörtlar. Det innebär
att den redan torra huden lätt blir för torr, vilket i sin tur
kan leda till klåda – något som inte är ovanligt
inom rasen.
Veterinären Mikaela Heidrich, som i geomsnitt tar emot en kliande
bichon varannan vecka vid Djurkliniken i Öjebyn, rekommenderar (förutom
glesa bad) utspädda, milda schampon samt balsam efter tvätt
då hunden väl måste badas.
Upp
December 2003
Uppfödarens
marknad?
Rasen Bichon frisé har blivit så
populär i Sverige att efterfrågan har blivit större än
tillgången. Och detta märks i prisutvecklingen. Priset har
nämligen stigit med 40-50 procent på två år (!)
År 2001 kostade en valp cirka sju, åtta tusen kronor. Idag
får du oftast lägga till mellan tre och fem tusen kronor.
Detta är kanske inget att orda om då det gäller seriösa
uppfödare som lägger ned stora summor på att avla fram
friska och rastypiska hundar, genom att bland annat låta ögonslysa,
knäledskontrollera och höftledsröntga avelsdjuren, gå
kurser och utbildningar, köpa litteratur och försäkringar,
resa land och rike runt för att utställningsmeritera hundarna,
o.s.v., o.s.v.
Men när det gäller valpförsäljare som ogenerat begär
14.000 kronor för sina valpar – trots att de aldrig har lagt
ut ett öre på varken hälskontroller, utställningar
eller andra rasfrämjande åtgärder, då kan man ana
andra intressen...
Upp
November 2003
Alla
hundar är inte
lämpliga för avel
Bichon frisé har blivit en populär
ras, cirka 500 bichonvalpar föds varje år. Och med populariteten
har en en rad problem vuxit fram – patella luxation (knäledsfel)
och ögonsjukdomar, som Katarakt och PRA har upptäckts. Därtill
finns inom rasen höftledsfel, ändtarmsbråck, njursten,
med mera.
Många sjukdomar/defekter anses bero på inavel.
För att hålla rasen frisk, sund
och rastypisk går Bichon Frisé Ringens avelskommité
ut med en rad rekommendationer som alla hundägare
bör följa. Bland annat att avelshundar
ska vara knäledskontrollerade och ögonlysta - utan anmärkning,
samt att inavelsgraden inte bör överstiga 6,25 procent.
– Så tänk efter innan du parar din hund: Har din bichon
något att tillföra rasen?
Källa:
Bichon Frisé Ringen
Upp
November 2003
Tikar
"måste" inte valpa
Många hundägare tar valpkullar
av sina tikar, trots att de varken är fullt friska eller rastypiska.
Motivet/förhoppningen brukar ofta vara att tikar, som har fått
en valpkull, ska slippa livmoderinflammation.
Men enligt SKK finns det inga belägg för att tikar, som har
fått valpar, skulle drabbas av livmoderinflammation i mindre utsträckning
än icke-valpande tikar.
Upp
Oktober 2003
Kastrering
allt vanligare
Hundar ska inte gå i avel om de inte
har något att tillföra rasen, och då är det lika
bra att kastrera dem.
Det är en ganska vanlig syn i framförallt England och USA. Men
tanken börjar också att anammas allt mer i Sverige – många
äro de veterinärer som rekommenderar kastrering av både
hane och tik.
Fördelar som brukar anges är bland annat att hanhundar blir
mer harmoniska, samtidigt som risken för prostatabesvär minskar.
Dessutom upphör översexuella pojkar att rida på allt och
alla – om testiklarna avlägsnas före könsmognad.
Fördelarna med att kastrera en tik är att hon slutar löpa
och att risken för juvertumörer minskar. Och eftersom livmodern
operers bort kan tiken inte heller få livmoderinflammation.
Att tikar skulle må dåligt av att aldrig få någon
valpkull anser kastreringsförespråkarna vara en myt.
Upp
September 2003
"Rödpäls"
– inte fodrets fel
Bichoner och andra vita pälshundar blir
ofta rödbruna kring ögon och mun. Denna missprydning får
ofta hundfodret skulden för. Men enligt agronomidoktor, Marie Sallander,
har ett samband mellan rödpäls och foder aldrig kunnat visas.
Hon skriver dock i Doggy-rapport att kopparbrist kan orsaka missfärgning,
men då lär hunden även ha andra sjukdomssymtom som blodbrist,
hudproblem och torr, livlös päls.
Sallander skriver vidare att missfärgning
kan bero på exempelvis schampon, balsam, föntorkning, mediciner,
parasitbekämpningsmedel, arv samt kontakt med hundens saliv och tårvätska,
som innehåller porfyrin – ett ämne som blir rött
i solljus.
När missfärgningen beror på kontakt
utifrån färgas hela hårstråets längd.
Veterinär Ann Strander skriver i samma
tidskrift att man kan misstänka att ljusa hundar som har rödfärgning
på buk, ben och tassar har slickat sig på de ställena,
vilket i sin tur kan vara ett tecken på att hunden har klåda
eller ledvärk.
Förutom att saliven kan missfärga mungipor skriver hon att svett
kan missfärga tassar, vilket alltså inte behöver vara
ett tecken på svamp – som man ofta tror.
Upp
September 2003
Sveriges
Hunddag
Sveriges Hunddag får arrangeras när
som helst under året, klubbarna avgör själva vilken dag
som passar bäst. Kraven är bara att temat ska vara "Hunden
behövs" samt att evenemangen vänder sig till allmänheten
och lokala/regionala beslutsfattare.
I Haparanda hölls Sveriges Hunddag den 14/9 och på programmet
stod bland annat: inoff. utställning,
tipsrunda samt polishundar i aktion. På grund av blötväder
kom inte så många som förra året, då solen
sken. Men det var ändå ett trevligt arr.
Upp
Augusti 2003
Blev
biten av insmugglad valp som kan vara rabiessmittad
En person som har blivit biten av en valp,
insmugglad från Tunisien av ett malmöpar, kan vara smittad
av rabies. Den bitne fick enligt Svenska Dagbladet en svullnad och feber
och fick söka upp sjukvård.
Bär den ännu symptomfria valpen på det dödliga viruset
kommer den att utveckla sjukdomen inom tio dagar. Och då kommer
centrala nervsystemet att angripas, vilket även händer smittade
människor.
Hunden hålls för närvarandet under
uppsikt på Statens Veterinärmedicinska anstalt.
Tidningen skriver vidare att det var över hundra år sedan vi
hade rabies i Sverige. Men att det bara är ett par år sedan
en svensk flicka avled efter att ha gullat med en hund i Thailand.
Enligt Jordbruksverket börjar rabies
hos hund med att temperamentet förändras. Hundar som normalt
är vänliga mot människor blir plötsligt bitska och
osäkra medan skygga hundar blir tillgivna. Både den agressiva
och den stumma formen av rabies slutar med att hunden blir förlamad
och dör.
Upp
November 2002
Det
äldsta hos människan
är hunden!
Enligt vetenskapstidskriften
Science visar nya forskningsresultat (av Carles Vilà, Evolutionsbiologiskt
centrum på Uppsala universitet, i samarbete med forskarkollegor
i USA, Mexiko och Peru), att hunden har varit människans vän
i minst 12 000 år.
Forskarna har studerat arkeologiska fynd av ben från hundar, från
tiden före de europeiska erövrarna, och resultaten tyder på
att de äldsta kända hundarna i Amerika är genetiskt mer
lika hundar från den "gamla världen" än de liknar
Nordamerikas gråvargar.
Upptäckten tyder alltså på att de nomadiserande jägarna
och samlarna som korsade Beringssund, från Asien till Nordamerikan
(för mer än 12 000 år sedan), hade hundar med sig.
Analyser visar också
att de moderna amerikanska hundarna inte har några genetiska spår
av de tidigaste amerikanska hundarna, vilket förmodligen betyder
att de infödda hundarna blev ersatta av hundar med europeisk härstamning.
Upp
November 2002
Tamhunden
har sitt
ursprung i Östasien
De första vargarna tämjdes till
tamhundar i Östasien, och inte i Mellanöstern som man tidigare
trott (eftersom ursprunget för många andra tamdjur finns där).
Detta lär ha skett för ungefär 15 000 år.
Underlaget till detta forskningsrön är DNA från 654 tamhundar
från Europa, Afrika, Asien och Nordamerika och 38 vargar från
Europa och Asien
Upp
November 2002
Svenska
hundar har det bra
Agronomen
Marie Sallander har doktorerat i ämnet hundar. Hon har bland annat
studerat hur våra hundar lever och vad de äter.
Resultatet visade att svenska hundar mår bra.
Undersökningen, som är basserad på enkätsvar från 460 försäkrade svenska hundar mellan ett och tre år, visade att en svensk genomsnittshund mår bra. 97 procent får dagliga promenader, i genomsnitt i 80 minuter per dag. 60 procent av hundarna tränas i genomsnitt 35 minuter per dag, i lydnad, sök, spår och jakt.
Desutom får våra
hundar två dagliga mål mat – och då framförallt
komersiellt hundfoder.
De flesta hundarna i undersökningen fick i sig rätt mängd
näring. Men en del hundar, oftast de som åt enbart matrester,
fick i sig för lite vitaminer och mineraler. Medan andra hundar,
oftast de som serverades helfoder med tillskott av vitaminer eller mineraler,
fick i sig för mycket näring – vilket kan vara skadligt!
Sallander har även studerat hur innehållsdeklarationerna på komersiella hundfoder överensstämmer med det faktiska innehållet. Resultatet visade att många fodertillverkare uppger felaktiga mineralvärden.
